Vad hände här!!
Det här med att blogga kan verkligen gå upp och ner. Jag har ju inte riktigt haft tid eller ork den senaste veckan eftersom Freja fick vattkoppor men nu när hon är piggare (vilket resulterar i en piggare mamma) kommer lusten tillbaka och speciellt om man är ensam hemma som jag är ikväll då världens bästa sambo jobbar på brandkåren. Är jag ensam sitter jag och funderar mycket, på livet mest. Som alla andra gör antar jag. Men som höggravid är jag iaf extra känslig denna gång..livet har verkligen ändrats mycket sen jag blev mamma. Saker som jag inte riktigt kanske funderade på så mycket förut har smygits sig in i mitt liv och blivit känsligt. Allt som handlar om barn eller folk som blir sjuka speciellt om dom är unga blir jag väldigt berörd av. Inte för att jag inte brydde mig förut utan nu är det bara med nära och känsligare på nåt sätt. Svårt att förklara!
Såg två super fina rottisar idag, som vanligt när jag ser en rottis hugger det till i hjärtat och jag börja tänka på Tyson. Jag saknar honom fruktansvärt mycket, så mycket att det gör ont i hjärtat så fort jag tänker på honom. Den 17 september är det 1 år sen vi var tvungen att avliva vår älskade vän. Världens finaste hund och rottis. Tycker det är så orättvist att folk har så mycket fördomar mot rasen för det är inte rasen det är fel på utan ägarna som inte vet hur man tar hand om och uppfostrar rasen. Ofta möttes jag av att folk blev rädda för Tyson bara av att se han komma gåendes på gatan. Oftast bytte andra hundägare sida för dom ville inte passera oss vilket jag aldrig upplevt när jag promenerat ensam med Rex.
Saknar att ha mina två hundar. Även om det till viss del känns skönt att bara ha en hund speciellt när det gäller hundhåret som blir eller hundvakt. Men det är så tomt utan Tyson. Han hade sån speciell personlighet och älskade att få vara med vad vi än gjorde. Självklart gör Rex det med. Det värsta i början när Tyson inte fanns i vårt liv mer var att se hur ledsen Rex var, hur ensam han kände sig. I 3-4 dagar låg Rex bara i sin bia bädd å helst still och bara stirrade ut i tomma intet. Jag känner min hund efter 7 år och har aldrig sett något liknande beteende innan. Det var fruktansvärt att se hur mycket han saknade sin bästa vän. För Tyson var verkligen Rex bästa vän.
Såg två super fina rottisar idag, som vanligt när jag ser en rottis hugger det till i hjärtat och jag börja tänka på Tyson. Jag saknar honom fruktansvärt mycket, så mycket att det gör ont i hjärtat så fort jag tänker på honom. Den 17 september är det 1 år sen vi var tvungen att avliva vår älskade vän. Världens finaste hund och rottis. Tycker det är så orättvist att folk har så mycket fördomar mot rasen för det är inte rasen det är fel på utan ägarna som inte vet hur man tar hand om och uppfostrar rasen. Ofta möttes jag av att folk blev rädda för Tyson bara av att se han komma gåendes på gatan. Oftast bytte andra hundägare sida för dom ville inte passera oss vilket jag aldrig upplevt när jag promenerat ensam med Rex.
Saknar att ha mina två hundar. Även om det till viss del känns skönt att bara ha en hund speciellt när det gäller hundhåret som blir eller hundvakt. Men det är så tomt utan Tyson. Han hade sån speciell personlighet och älskade att få vara med vad vi än gjorde. Självklart gör Rex det med. Det värsta i början när Tyson inte fanns i vårt liv mer var att se hur ledsen Rex var, hur ensam han kände sig. I 3-4 dagar låg Rex bara i sin bia bädd å helst still och bara stirrade ut i tomma intet. Jag känner min hund efter 7 år och har aldrig sett något liknande beteende innan. Det var fruktansvärt att se hur mycket han saknade sin bästa vän. För Tyson var verkligen Rex bästa vän.
Världens finaste Tyson♥
Sista kortet vi har på världens finaste Tyson ♥
Här tar Emil farväl av sin bästa vän sedan 11 år tillbaka.
Kommentarer
Trackback
